söndag 29 juli 2012

Domaine Breton La Dilettante Vouvray 2010 vs Domaine Le Rocher des Violettes La Négrette 2010



Dags för bloggens första duell.

Domaine Breton har nämnts tidigare. Catherine Breton ansvarar för linjen La Dilettante. Här handlar det om chenin blanc från Vouvray norr om Loirefloden.

Unge vinmakaren Xavier Weisskopf  och hans Domaine Le Rocher des Violettes har sin klassiska kalkklippscave i Ambois  med utsikt över vattnet. Vinmarkerna finns  i Touraine och Montlouis. Vingården är ekologiskt certifierad. 
AOC Montlouis-sur-Loire ligger i stället söder om huvudfåran och La Négrette är gjort på chenin blanc från 70-80 år gamla stockar i sydläge på höjderna vid kommunen Saint-Martin-le-Beau och bifloden Cher.

La Dilettante är inte så stor i doften. Den är lätt parfymerad med svagt jordiga mineraltoner, lite ananas och syntetiska päronestrar. Mjuk nästan silkeslen textur med medelhöga syror (lägre än väntat) och ett ganska kort slut. Viss elegans men lite stum och öppnar aldrig upp riktigt.
86. (13€ på vingården)

La Négrette är allt annat än stum. Den formligen skriker ungdomligt taggtrådsvassa syror som tar ett fast grepp om tandhalsarna och kramar till i en smärtsamt behaglig omfamning. Doften är relativt stor med citrus, vanilj, gråpäron, aprikos, passionsfrukt, jordiga mineraler och vaxduk. I smaken finns även knappt mogna skalade krispiga gröna äpplen med begynnande ytoxidation, steniga mineraler och trots syran anas en minimal fetma i munkänslan. Avslutningen är distinkt men den goda smaken dröjer sig kvar länge. Extra allt, i alla fall jämfört med dagens kombattant, och verkligen något för syrafetischisten, men trots kraften finns här känsla. Stilen genomsyrar alla Xavier Weisskopfs viner som vi provat oss igenom.
Detta tycker vi mycket om!
89 (12€ på vingården)

Finare vinare har tipsat om att de köper Domaine Bretons viner via Vinik. 
Atomwine säljer Domaine Le Rocher des Violettes.






fredag 27 juli 2012

2010 Clotilde Davenne Bourgogne Rouge



Clotilde Davenne ansvarade under många år för vinmakeriet hos Jean-Marc Brocard. Hennes vita bourgogne och enklare chablis i eget namn har vi tidigare provat med viss behållning. Hon gör dessutom en finchablis från Grand Cru-vingården Les Clos.
Här har vi en tidigare twittrad enkel röd bourgogne som överraskar oss glatt ännu en gång. Den var ju verkligen så bra som vi mindes den! 99 kr i beställningssortimentet får närmast betecknas som ett fynd. Ett riktigt sommarvin där frukten är ren och klar med knappt mogna jordgubbar, lingon och vildhallon. Här finns en del mineraler men även gamayliknande godistoner med cassis från svarta vingummin. Syran är hög och frisk och den svaga pinotkryddigheten lätt aromatisk med en nypa muskot och två nypor szechuanpeppar. Det går  lätt att dricka och man kan inte bli annat än glad. Dag två är det ännu bättre. Köp och drick innan sommaren är slut.
86 (+)

tisdag 24 juli 2012

2011 Tenuta delle Terre Nere Etna Rosato


Det är lite märkligt det där med roséviner ändå. Varje försommar tänker man att det inte är särskilt gott med rosé. Ändå står man där och fingrar på de förföriskt färgade flaskorna och dras med i hypen, när man egentligen letade efter något annat. När man så som idag kommer hem efter den första riktiga sommardagen, som mestadels tillbringats på stranden i Skanör, är man ändå rätt glad att man hade lagt in en flaska i kylskåpet dagen innan.
2011 Tenuta delle Terre Nere Etna Rosato (129kr, SB) har en härlig svagt rosaskimrande aprikosfärg. Doftmässigt finns det också en och annan aprikos men huvudsakligen burkmandariner och mineraler. Får även en association till gamla multiplexvitaminer från barndomen! Mandarinerna går igen i smaken tillsammans med blodapelsin och en lätt jordig mineralitet. Munkänslan är mjuk åt det torra och har ett bra syradrag på slutet. Ja det är ju gott men...
Nä, vi håller oss nog till Etna Rosso från samma producent.
84



Kossor och badhytter i Skanör




lördag 21 juli 2012

2009 Clos Sénéchal - Domaine Breton


Catherine & Pierre Breton strax utanför Bourgueil gör vin på naturvis, eller som man beskriver det på hemsidan:

Dynamic, organic viticulture
No chemical fertilisers
No weed killers
No systemic grape processing
Limited yields
Manual harvests
Winemaking using natural indigenous yeasts
Non-filtered wines
Little or no sulphiting
The expertise and creativity of a true craftsman

Det gillar vi, så länge vinet blir gott.
Vi gillade också deras trädgårdsskulptur.
Framför allt gillade vi att Pierre Breton tog sig tid att plocka fram och sälja sitt vin till oss när han fick oväntat besök och egentligen var på språng till ett möte. Vi hann inte prova men fick en vinaffisch som kompensation!

Nästa gång bokar vi tid. Eller det behövs knappt. Nu vet vi vad vi skall köpa.

Färgen är minimalt beslöjad ung purpur. Under karafferingen sveper en flyktig ton av grön paprika förbi, men det försvinner snabbt. Efter nästan tre timmar i karaffen får man trots det ekologiska vinmakeriet leta noggrant efter naturdofter. Här är det friska, nyplockade svarta vinbär och ett och annat surkörsbär som gäller, även i smaken. Syran är hög, ren och klar och tanninerna lätta i pulverform. Nya fat syns det inte röken av, men man anar en lätt kalkig mineralitet. Ungt, friskt och fantastiskt njutbart idag och blir knappast sämre om några år.
Fast så länge kommer inte flaska nummer två att finnas kvar här hemma.
När sista tuggan av lammracks och chèvregratinerad rödbeta lagt sig till rätta, är det bara att stanna upp, andas lugnt och vara ödmjuk och tacksam för att man får ha det så här bra. 
Blir cabernet franc bättre än så här för 16€?
91










fredag 20 juli 2012

1990 Bollig-Lehnert Piesporter Goldtröpfchen Riesling Auslese


Det där med att tipsa om vin är inte alltid helt enkelt. Förutom prisklass och i vilket sammanhang det skall drickas handlar det ju till syvende och sist om våra smakpreferenser som ju inte heller de är konstanta. Anders Röttorp var egentligen den som blev min första riktiga ledsagare i vinets värld. De viner han lovordade  på DI gjorde mig nästan aldrig besviken. I efterhand har jag förstått att det kanske inte var så kontroversiella tips, men de hade substans och icke desto mindre grundlades ett vinintresse där vyerna vidgats efterhand.
När jag för en tid sedan tipsade om Copertino Rosso som ett prisvärt alternativ i lågbudgetklassen fick jag senare höra att det inte var drickbart. Man öppnade t o m en extra flaska ifall det var defekt.  Kanske mognadstonerna inte uppskattades, eller stilen överhuvudtaget, men för att utvecklas måste man våga prova lite av varje och ibland omvärdera vilka viner man föredrar.

Alla tycker t ex inte om petroleumtonerna i en gammal riesling. I så fall kan man sluta läsa här.

Jag förundras över att det fortfarande finns flaskor kvar av 1990 Bollig-Lehnert PiesporterGoldtröpfchen Riesling Auslese. Kom som småparti till vinkällarbutikerna i junisläppet i år och missades på nätet. Fanns plötsligt mitt framför ögonen på Hansacompagniets nyhetshylla. 149 kr och ett fynd, inte minst om man betänker att man slipper vänta i 22 år innan det kan drickas.
Närmast äpplejuicefärgat flytande guld. Det både doftar och smakar rödgula syrliga äpplen med petroleumtopping och här finns faktiskt en svag botrytiston. Lite äpplekräm, honung och nötter på det och livet leker. Sötman är uppbalanserad av en bra syra och helhetsintrycket blir friskt, fylligt och kort sagt jäkligt gott. Drick det rakt upp och ner eller gärna till något hett asiatiskt.
Det där med poäng kan man älta i det oändliga. Finns bl a beskrivet här. Själv använder jag 100-poängsskalan som ett mellanting av Wine Spectator och Wine Enthusiast beskrivet här.
Jag dristar mig i detta fall till 90 (+) möjligen påverkad av överraskningsmomentet på SB och nerskruvade förväntningar. 

torsdag 19 juli 2012

Vinbarer i Köpenhamn

Köpenhamns vinbarer provade vi första gången 2010 efter att ha läst en artikel i SDS. Utbudet i Malmö lämnade (i alla fall då) en del att önska men 30 minuter bort fanns stora staden med kontinentalkänslan och ett flertal vinbarer att välja på. Den gången provade vi Tire Bouchon, Bibendum, Il Senso och avslutade under Knippelsbro där man tillfälligt hade byggt upp en utomhusbar under Copenhagen Cooking.
Denna gång blev Ved Stranden 10 huvudattraktion i två halvlekar med paus på Cock's and Cows (utsett till Byens Bedste 2012 av AOK). Förrätterna 2009 Bercher Spätburgunder Trocken och 2010 Sileni Hawke's Bay intogs på Villa Vino som har ett trevligt utbud från hela världen.



Ved Stranden 10 fokuserar på gamla världen och har ett alldeles strålande utbud av lite nischade viner i en tilltalande miljö och med en fantastisk service. Man anordnar olika temaprovningar vissa dagar. Vi angav bara vilken typ av vin och prisklass vi ville prova och lutade oss därefter tillbaka. Resultatet blev följande:

  • Keller Riesling trocken 2011 (Kellers basriesling är alldeles utmärkt den också)
  • Janet de Montchenin Ch de Passavant 2009 (Chenin blanc från Anjou)
  • Philippe Pacalet Bourgogne Pinot noir (Känd producent, naturviner. Enklare instegsvin)
  • Le Ragnaie Chianti Colli Senesi 2009 (Underbart fatbefriad sangiovese)
  • Arianna Occhipinti SP68 (Bloggarnas lilla älskling)

Snittpris 80DKK/glas.
Ja och själva glasen var ju bara de värda att nämna.





Om vi återvänder?

Siktar nog då också in oss på Terroiristen och varför inte Manfreds


Uppstart

Ibland blir Twitter otillräckligt även om jag tycker om det lilla formatet. Antalet vinbarer värda att tipsa om rymdes inte inom 140 bokstäver. En anledning så god som någon för en blygsam bloggstart även om jag värjt mig länge. Å andra sidan har vinintresset vuxit logaritmiskt de senaste åren tack vare alla utmärkta bloggar som inspirerat mig så det kanske är dags att betala tillbaka eller i alla fall i någon mån väcka och sprida vinintresset hos andra. Så innan jag börjar:
Tack Finare vinare, Italienska viner och Frankofilen m fl för alla inspirerande blogginlägg. Det var ni som drog ner mig i träsket...